Det är dagar som den här. Jag är rädd, hela tiden. Även fast allting är hur bra som helst så känns det som att det finns nånting, det finns alltid nånting som kan göra det lite bättre. Jag vill inte vara nere pågrund av nånting jag inte själv vet om. Jag vill inte heller sitta och förbereda mig, för det känns som att det någon gång kommer att hända någonting dåligt, för jag vet själv att man inte kan vara lycklig hur länge som helst.